Det slog mig att den här bilden påminner om en av mina äldre polare. Jag läser annars
Thomas Pynchon at the moment. Speciell författare, född 1939, skriver i en anda som påminner om Kerouac, Ken Kesey, han som skrev Gökboet, Hunther S Thompson, Tom Wolfe...
Den här stilen där det röks på hela tiden, är fruktansvärt ironiskt och roligt och bildat, allt på samma gång. Det är lite av hippietidens galna uppsåt över allting i boken. Vad jag minns fanns den en story i början, sedan har allt bara rasat iväg. Ungefär som den här bloggen: ingen ordning alls.

En sak som slog mig då jag läste igenom allt jag skivit i bloggen, var min föränderlighet. Det jag tyckte om ena månaden, kunde jag avsky nästa. Det säger en hel del om risken med att tro för mycket på vad folk säger. Det gäller att ha en egen slutsats, något eget att luta sig mot.

I morgon blir det måndag igen, skönt. Äntligen kan jag försöka få ordning på livet, träningen, allt, för nu har det stått still i 14dagar beroende allsköns krångel, sjukdomar osv...nya tag helt enkelt.
Det passar bra, för kylan kommer smygande nästa vecka och det tycker jag är så skönt.

Kommentarer

Populära inlägg