Om att se arg ut...

Igår, på en vernissage, så kom en kvinna fram till mig och presenterade sig och sa följande: Jag trodde du skulle se argare ut!
Ja, Ni ser. En annan gång sa någon: Trodde du var större och hade skägg.

Ja, vi bär alla bilder inom oss, om allt och intet. Det är lite störiga tider för mig just nu. Sonen flyttar och ogifta frun fifflar med kroppen och jag ska få i ordning min sk arbetsplats. Det blir klart över helgen och sedan kan man sätta igång på allvar igen.

Tänkte på utställningar. Hur svårt det är att ta sig till dom och att ta in dom. Det har nästan blivit ett för stort medium för mig. När man går på tex Fotografiska, Moderna, Kulturhuset, så är det så innihelvete mycket som ska tas in. Det blir nästan stress och då rymmer jag hellre ut. Det är böckerna som är grejen.

Jag har faktiskt börjat omvärdera vad jag gillar. Böckerna är det viktigaste. Utställningar är ett sätt att träffa folk och dricka vin. Facebook och min blogg blir allt viktigare. Det blir liksom ingången till mitt och andras arbeten. Utställningar bör nog vara små, i små, koncentrerade lokaler där det bara finns en utställning. Minns Strömholms i Gamla stan, eller ljuva Galleri Gauss, eller Kontrast. Ralf är bra, gör bra utställningar. Jag måste gå ner och kolla hur det ser ut på dagarna då det är krog och matställe igång.

Som sagt, jag omvärderar, jag tänker till och gör nytt. Lev väl.

Mitt bildspel som jag la ut på U-tube, har kollats av mer än 100 personer sedan igår, Bara det säger att det fungerar. Tack för att Ni tittade.

Populära inlägg