Retro 208



På morgonen vaknade jag upp till solsken. Det var dags för den månatliga konstrundan. Jag är inte speciellt intresserad av att gå på utställningar. Jag har aldrig kommit in i den världen, kanske som ett utslag av min klassbakgrund. När jag växte upp kände jag bara till en konstnär, målaren Bengt Lindström. Han uppfyllde alla kriterier och fördomar man kunde ha om en konstnär. Han var excentrisk, bodde i Paris, levde rullan när han kom hem till Norrland. Min kompis var penseltvättare och assistent åt Lindström. Det ledde till att jag också kom in på ett hörn. Lindström hade en stor svart Cadillac där bromsarna tog snett. Ibland fick vi låna den och jag kände mig mäktigt läcker då vi gled omkring i den fantastiska lyxbilen. Vi hade en vild sommar med Cadillacen. En natt var vi ute på en krog i centrala Sundsvall, drack sprit och spelade på rouletten. Lindström vann omkring tusen kronor som vi festade upp. Jag har diffusa minnen om hur kvällen slutade. Lindström badade med kostymen på. Jag funderade på om han hade plånboken i innefickan och om pengarna blev förstörda i vattnet?

Populära inlägg