Fototeknik och projekt

Jag hade en liten diskussion med en trevlig människa om att göra projekt. Det är en djävulsk skillnad från att ta singelbilder till att göra projekt. Ett projekt handlar om en idé, är oftast en mental process. Det handlar om att orka, det är som att skriva en roman och därför måste man brinna för idén, sedan handlar det om två saker: Det mentala, kan jag komma nära( där skiter det sig för nästan alla), kan jag berätta på rätt sätt. Kan jag vara närvarande och samtidigt ha hjärnan utanför, tänka och delta. De bästa fotograferna blir jävligt bra på det här, att delta och tänka, betrakta på samma gång.

Det gäller att skaffa sig en helikopterbild av projektet, se ytan och samtidigt se det minimala. Att vandra från aktion till tystnad, från porträtt till detaljer, se ljus och ickeljus.

Det tekniska är en bagatell, en modern digitalkamera klarar allt utan att man behöver bry sig. Hur jävla svårt svårt ska det vara att se om bilden är för ljus eller för mörk? Det syns ju på skärmen, så fixa det då. Jag säger som Strömholm sa om filmframkallning: Det står på burken med framkallaren.

Projekt är mentalt, konsten att närvara och att tänka på samma gång. Sedan handlar det om att plåta, plåta och plåta. Arbete betyder utveckling.

Nog om det. En ny Iphonebild, micke gör en Cohen.