en liten cigarill

Ritmeister livarde tror jag cigarillen hette. Hur fan kunde jag röka sådan skit? Och jag minns att jag tyckte om att röka dom, fast jag inte var rökare. Min fru tror inte mig men jag har ägnat massor av tid i mina yngre år att lära mig om massage, matens påverkan på kroppen, akupunktur osv, var helt inne ett tag på att jag skulle gå på Bergs och bli massör. Jag har det i händerna och jag tror mycket på vad vissa väldigt skickliga massörer eller sk kotknackare, akupunktörer kan göra med kroppen eftersom jag själv har upplevt det.

Det är ett långsamt sätt att bli frisk, ingen kvickfix, men i vissa fall fungerar det mycket bra. I alla fall, jag blev ingen massör, men jag tycker om att massera. Jag blev ingen dansare heller trots att jag länge hade tankar på det, inte blev jag rallyförare heller efter värsta kraschen som höll på att ta mitt liv och ruinerade oss ett år, ja, så där kan man hålla på men om man slår ihop alla drömmar man haft så kommer man till en snygg kombo, älskar att köra bil och massera, dansar ibland så allt man drömde finns i en som små bitar i ens liv.

Vackert så. Cigarillen är dock bort för alltid.

Populära inlägg