När det stora ovädret rasar in
När det stora ovädret rasar in. Man säger att fotografi är den stora demokratiska konstarten. Alla kan fotografera, men finns det någon annan konstart som är så demokratisk? Dans, måleri, sång, skrivandet...nej, ingen av dom är lika demokratisk som fotografin. I alla de som jag räknade upp anser man att alla kan faktiskt inte, men fotografera är något annat. Alla kan. Det var ju till och med ett program som handlade om det. Alla kan bli fotografer.
Det är lite som taxi, denna näring som snart inte finns längre med de kommande förarlösa bilarna. Då blir det datakörning. Nu har ju taxiskrået utrotat sig själva med sina galna priser Att dra en repa genom stan kan ruinera en. Helt värdelöst. Taxi har blivit något för affärsmän och kvinnor.
Det blev lite väsen om Hasselbladspriset.Det är ändå ofattbart att få ett pris på en mille och det kallas Fotografins Nobelpris och knappt en enda svensk vet vem som vann. Det känns fel på något vis.
Priset borde röna så otroligt mycket mer cred i världen och i Sverige.
Det är mycket att fundera på i denna tid. Trump sparkar sin utrikesminister, en sak, konstigt att det inte rapporteras mer om vilket rövhål denna utrikesminister var. Eller den där Bannon som också fick repet, vilket satans rövhål det var. Värst är ju Trump, men jag tycker journalisterna skjuter in sig på lite fel grejer. Kan de inte tala om vad det var för rövhål som fick gå, vad de står för. När man läser artiklarna kan man ju få för sig att de var fina människor som avgick. Snacka om, värsta typen rövhål och inget annat.
De var Fotobokspris och en av den nominerade var ju Smoliansky med sina softa, ömsinta flanörskort. Han fick ju inte priset och jag kan känna att den typ av bilder han tar och mina och del andra gamla stötars kommer aldrig att komma till tops igen. Vi är passerade. De passar inte in i den moderna tiden. Allt behöver göras om hela tiden. Sartre sa något så bra. " Man verkar i den tid man lever, sedan är det över". Jag tänker på Slas, vem läser honom idag? Så fort går det.Man verkar i den tid man lever, sedan är det över. Sedan kommer nostalgin.
